КулЛиб - Классная библиотека! Скачать книги бесплатно 

30 Anekdot (nivel 2) [Lidepla] (fb2) читать онлайн


 [Настройки текста]  [Cбросить фильтры]

Anekdot (nivel 2)

http://wiki.lidepla.info/index.php/Anekdot_(nivel_2)


Ofisialem cheken segun lidepla-1.3.

30 anekdot bay L.A.Hill (tradukta fon inglish)

piktura bay Anna Veltfort

Contents [hide]

1 Gwo-yusen klaida

2 Klimatul

3 Ambi-sexu-ney klaida

4 Intele boy

5 Pruva de identitaa

6 Hao boy

7 Akwa-pleisa

8 Hao memoria

9 Futbolista to studenta

10 Gun-vakasion

11 Lazalok

12 Danjaful morba

13 Hao kapitan

14 Latif chorer

15 Intele chorer

16 Posh-mani

17 Okula

18 Osobe samula-klef

19 Fenkas

20 Hao mursha

21 Previdishil mata

22 Kwaytaa de elektritaa

23 En-kona

24 Doga de duzashwoer

25 Leker to musiker

26 Honeste distribusa

27 Dansi-talimer

28 Buhao musafer

29 Kama-tayaring

30 Examen

Gwo-yusen klaida

Jim zin dukan do jaopay kel shwo: "Gwo-yusen klaida: nu kupi e vendi" al porti un lao panta in handa. Ta kwesti dukan-masta:

"Kwanto yu wud dai pur se?"

Man kan toy panta, poy shwo karkem: "Dwa dolar."

"Ver ku?" Jim shwo. "Me suposi-te ke it val amini pet."

"Non", man shwo, "it bu val ni un peni pyu kem dwa dolar."

"Ob yu es serte?" Jim kwesti.

"Ga serte", man shwo.

"Hao", Jim shwo al tiri dwa dolar aus posh, "walaa mani. Sey panta pendi-te ausen yur dukan, kun prais-label kel shwo $6.50. Sembli-te a me ke es tro, also me yao-te mah swa serte om kwanto it val pa veritaa."

Poy ta chu dukan kun panta e desapari bifoo ke astoni-ney vender pai inventi koysa fo shwo.

Klimatul

Madam Grin es direktor de un gran firma, e oftem treba ke ela fai mita kun otre bisnes-jenta in mitishamba de firma-dom. Ela ga bu fumi, bat muchos de otre jenta fumi, also shamba-aira oftem sembli dashat-ney a ela.

Undey afte un ora de mita elay gorla e okos tungi e ela kafkafi gro. Also ela telefoni a un gran klimatul-firma e pregi ke oni evalu kwanto it wud kosti, tu kipi aira sempre pure in mitishamba de firma-dom.

Afte kelke dey klimatul-firma sendi dwa evalusa, dabe madam Grin selekti. Un evalusa es $5000 pur instali klimatul e otre-la es $5 pur jaopay-ki kel shwo "Bye fumi".

Ambi-sexu-ney klaida

Mucho boy e gela in westa-ney landas porti klaida do same sorta, e mucho la hev longe har, also oftem es mushkile tu samaji ob es boy o gela.

Undey un lao man go promeni in parka in Washington. Ta fatigi, en-sidi on bencha. Un yunga zai stan pa otre taraf de chitan.

"Oo, may boh!" lao man shwo a jen kel zai sidi pa same bencha. "Yu vidi sey yunga do chaure panta e longe har, bu ver? Ob es boy o gela?"

"Es gela", bencha-visin shwo. "Es may docha."

"Oo!" lao man shwo kway. "Pardoni ba me plis. Me bu jan-te ke yu es elay mata."

"Me bu es elay mata", otre jen shwo. "Me es elay patra."

Intele boy

Un yunge boy plei kun bol pa gata. Ta ek-kiki it tro fortem, e it rupti winda de un dom e lwo inu. Un gina go-lai a winda kun sey bol e krai-shatami an boy tanto gro ke ta lopi wek. Yedoh ta haishi yao pai bol bak.

Afte kelke minuta ta returni e tuki an dwar de dom. Afte ke gina jawabi, ta shwo: "May patra sal lai fo repari yur winda ga sun."

Afte yoshi kelke minuta un man lai a dwar kun tul-bavul-ki, also gina lasi boy pren suy bol.

Afte ke man fini repari winda, ta shwo a gina: "Se ve kosti a yu exaktem shi dolar."

"Bat ob yu bu es patra de toy boy?" gina kwesti al aspekti astoni-ney.

"Non", ta jawabi aspekti-yen samem astoni-ney. "Ob yu bu es ta-ney mata?"

Pruva de identitaa

Sinior e madam Skott shanji habita a un syao urba, e ofni akaunta in lokale banka fo ambi ley nam. Bat sinior Skott es bisnesjen, ta sempre mangi wen banka es ofnen, also ta-ney molya hi pinchanem go adar wen li nidi mani.

Yedoh undey sinior Skott hev vakasion e go a banka pa selfa. Bat bankayuan bu koni ta e bu yao dai mani a ta til en-sta serte ke ta es verem sinior Skott. Ela shwo latifem:

"Me koni madam Skott, bat me haishi bu koni yu. Ob yu mog diki a me koysa fo pruvi ke yu es sinior Skott?"

Sinior Skott kan inu swa-ney manidan e findi dar kelke foto de molya. Ta diki li a bankayuan, ela en-sta santush e dai mani a ta.

Hao boy

Jonni hev nin yar, e ta es muy buhao boy, bat ta-ney mata sempre nadi ke ta ve suluki pyu hao. Undey, afte ke ta lai fon skola, Jonni-ney talimer telefoni a ta-ney mata, shwo:

"Madam Petkins, ob yu jan ke Jonni he salvi un boy kel he lwo inu riva wen nu promeni sedey pa sabah?"

Madam Petkins joi gro al audi se. Ela dumi: "Jonni zai bikam hao boy."

Poy ela turni a son, shwo:

"Es yur talimer. Way yu bu shwo-te a me ke yu bin tanto kuraje boy e salvi un de yur amigas, wen ta lwo inu riva sedey pa sabah?"

Bat Jonni bu aspekti joi-she al audi se. Ta-ney fas fa-gro-rude, ta shwo:

"Wel, me majbur-te tiri ta aus, bikos me hi pushi-te ta inu."

Akwa-pleisa

Un syao boy habiti bu tro dalem fon skola, also kada dey ta pedi a skola e fon skola bak. Al dao ta go pas un plei-maidan kel pinchanem fa-gro-mokre wen pluvi. Undey boy lai a dom al sta ga mokre. Ta-ney mata iri, shwo: "Bye plei in akwa al yur dao fon skola."

Pa sekwe dey ta lai a dom snova ga mokre, e ta-ney mata iri yoshi pyu.

"Si yu snova lai mokre," ela shwo, "me ve shwo a yur patra, e ta ve puni yu."

Pa sekwe dey boy sta suhe wen ta lai a dom fon skola.

"Yu bin hao boy sedey," ta-ney mata shwo. "Yu bu plei-te in akwa."

"Bu plei-te," ta tristem jawabi. "Wen me lai adar sedey, ye tanto mucho pyu-yash-ney boy in akwa, ke fo me plasa ga yok."

Hao memoria

Sinior Jons shanji habita a otre urba, e sun ta nidi nove leker, also ta go visiti un-la.

Ta en-sidi in weitishamba e kan sirkum. Pa mur ye leker-ney diploma. Turan sinior Jons en-remembi ke in ta-ney klas pa skola ye-te boy do same nam, e ke ta bikam-te leker!

Ta zin leker-shamba al remembi-dumi om yunge jamile studenta, e fa-triste al vidi ke sey man aspekti ga lao, grave e grey. Yedoh ta shwo a ta:

"Hao sabah, doktor. Ob yu gwo go a Midlton-ney skola?"

Doktor jawabi: "Ya".

"Ob yu bin dar fon 1942 til 1946?" sinior Jons kwesti.

"Ya", doktor jawabi. "Komo yu jan?"

Sinior Jons ridi, shwo: "Yu bin in may klas!"

"Ver ku?" doktor shwo al kan ta atentem fo kelke taim. "Kwel fah yu talimi-te?"

Futbolista to studenta

Un kolej hev muy hao futbol-tim, e it-ney zuy hao plei-sha es studenta kel sempre hev problema pa studa.

Pa un yar dekan de kolej shwo ke sey plei-sha ve majbur kwiti guan por he juli pa examen. Futbol-treiner tuy lai a dekan fo trai shwofu ta tu mah-resti toy studenta. Dekan diki a ta den dwa examen-ney jawaba-papir.

"Sey-la es papir de Susan. Ela es zuy hao studenta in klas", ta shwo. "E sey-la es de yur futbol-plei-sha. Li es exaktem egale. Futbol-plei-sha sidi-te pa visin-ney tabla e sim kopi-te olo fon ela."

"Bat mogbi ela hi kopi-te olo fon lu", treiner shwo. "Yu bu mog pruvi lo kontre."

"Kan ba", dekan shwo. "Susan bu jan-te jawaba a sey kwesta, also ela skribi, 'Me bu jan'. E yur futbol-plei-sha skribi: 'Me toshi'."

Gun-vakasion

Sinior Yang posesi prope bisnes e gun gro. Ta-ney molya fobi ke ta ve en-morbi si ta kontinu gun tak, also ela oftem trai shwofu ta tu fai vakasion. Pa fin ela suksesi, bat ela fobi ke ta bu ve mog jui vakasion fulem, also bifoo ke li departi, madam Yang go visiti mursha-ney sekretar. Ela shwo a ela:

"May mursha gro-nidi vakasion, also, kwo unkwe eventi, bi karim bye disturbi ta ni bay telegrama ni bay leta duran ke nu es wek. Sim weiti til ke nu lai bak."

Afte ke sinior e madam Yang es wek duran sirke un wik, sinior Yang resivi un leta fon swa-ney sekretar. It shwo:

"Koysa dashat-ney he eventi an yur bisnes, bat me bu sal disturbi yu nau al ke yu zai jui yur vakasion."

Lazalok

Un syao urba hev urba-lazalok wo jenta mog lyu swa-ney laza. Mucho jen oftem pon laza inu auto-ney bagajadan e bringi it a lazalok dabe mah it wek, inplas weiti til ke oni jami-pren it fon ley dom o ofis.

Undey pa aksham poseser de un urba-shop pon laza inu swa-ney furgon e raki-go a lazalok. Tuy afte ke ta lyu swa-ney laza dar, un yunge man raki-lai in muy lao mucho-yusen (kaput-ney) auto. Yunga turni auto bak, bakmuvi it nich kolina versu laza monton e delodi swa-ney laza.

Al ke ta zwo se, auto-motor fa-of. Kelke ves ta trai mah it snova on, bat bu suksesi. Pa fin ta shwo a furgon-dukter:

"Bi karim, pushi ba may auto."

"A kwel direksion?" man kwesti.

Danjaful morba

Sinior Harris bu gwo gami, e ta jivi in un syao dom pa selfa. Ta sempre kuydi gro om to ke ta chi e pi, e neva go aus al lenge meteo. Ta oltaim fobi ke ta zai en-morbi pa koy dashat-ney morba, also ta oftem go visiti suy leker, e leker en-fatigi gro por pasienta-ney imajinen morbas, bikos ta hev mucho dela pyu muhim fo zwo.

Undey sinior Harris hasti lai a leker-ofis e shwo ke ta sertem zai hev un sertene dashat-ney morba om kel ta he lekti in gaseta. Ta diki makala a leker. Leker lekti it atentem, shwo:

"Bat, sinior Harris, oni bu jan wen oni hev sey morba! Simtoma yok, oni sim sta hao!"

"Oo, may boh!" sinior Harris ek-krai. "Me dumi-te yus tak. Tak hi me sta!"

Hao kapitan

Fred yus he bikam kapitan de un syao ship kel porti diverse kosa fon un portu a otre-la along sahil. Undey ta treba dukti swa-ney ship uupar riva a un syao portu. Ta jan ke sey riva hev menga kanal e ke koy-las es muy chyen e danjaful, also ta desidi weiti til vidi ke koy lokale bota go uupar riva e dan sekwi it.

Afte haf-ora ta vidi ke un bota en-navigi uupar riva, also ta en-sekwi it. Ta sekwi it tra kelke kanal til ke ambi ship imbati kontra ramla-diba e stopi.

Poy lokale-bota-ney kapitan go a dek e krai-kwesti kapitan de ship kel he sekwi ta: "Nu lai ahir dabe lodi ramla. E yu, fo kwo yu lai?"

Latif chorer

In un syao dukan oni vendi prival yuwelka, e poseser sempre kuydi preventi ke oni chori it.

Undey chorer lai e trai chori un jamile yuwel-mala (necklace), bat dukan-poseser tuy kapti ta e go a telefon fo voki polis.

"Plis bu zwo se!" chorer ek-krai. "Me hev molya e tri kinda pa dom. Me ve pagi pur mala."

Dukan-poseser piti man, yoshi ta bu yao hev mushkila kun polis, also ta aksepti man-ney ofra om pagi pur mala, e ta go tayari bil. Bat wen ta dai it a chorer, toy man sembli disturbi-ney, shwo:

"Me bu intenti-te pren tanto guy kosa. Ob ye koysa meno guy?"

Intele chorer

Unves sinior Smitt lyu swa-ney auto bli swa-ney dom, kom pinchanem, bat wen ta go aus pa sekwe sabah fo raki-go a ofis, fa-reveli ke auto yok. Ta telefoni a polis e rakonti kwo eventi. Li shwo ke li ve trai findi sey auto.

Wen sinior Smitt lai a dom afte gunsa pa aksham, ta-ney auto es snova pa it-ney pinchan plasa bifoo dom. Ta examini it atentem dabe vidi ob ye koy damaja, e findi dwa teatra-bileta on un sidika e leta kel shwo: "Nu afsosi gro. Nu he pren yur auto por urjensia."

Sinior e madam Smitt go a teatra kun toy dwa bileta pa sekwe aksham e pai gro-juisa. Al lai bak a dom, li findi ke chorer he pren wek hampi olo ke ye-te in ley flat.

Posh-mani

Jimmi hev sem yar. Kada wik ta-ney mata-patra dai kelke posh-mani a ta, bat ta vanisi mucho de it pur kosas ke ta vidi in dukan e turan yao kupi, obwol ga bu nidi.

Undey ta-ney mata dai a ta un dafta, shwo:

"Jimmi, me yao ke, wen unkwe yu yao kupi koysa, yu noti it in sey dafta, e skribi prais toshi. Dan yu ve mog kan yur notas wen yur mani fini, e yu bu ve spendi tanto mucho pa lai-she ves."

Afte un wik Jimmi shwo a mata:

"Yu jan ku, mami, nau bifoo spendi mani, me verem stopi e dumi."

Mata sta muy santush, dumi: "Wel, nau ta samaji ya valor de mani."

Bat elay santushtaa fa-meno afte ke ta adi:

"Ya, bifoo kupi koysa me sempre kwesti swa, ob me ve mog skribi it pravem in may dafta."

Okula

Tom demisioni e jivi sole dalem fon urba. Ta apena chu dom, bat undey ta go a urba fo kupi kelke kosa pa basar, e afte kupi olo, ta go a fanguan, en-sidi pa tabla pa sole.

Al kan sirkum, ta vidi ke kelke laojen onpon okula bifoo lekti gaseta, also afte chifansa ta desidi go a dukan fo kupi okula fo swa toshi. Ta pedi along kamina, pa fin findi dukan.

Dukanyuan mah ta probi mucho farke okula, bat kadaves Tom shwo: "Non, me bu mog lekti kun sey-la."

Dukanyuan fa pyu e pyu perplexe, pa fin shwo: "Skusi, bat ob yu janmog lekti totem?"

"Non, sertem non", Tom ira-nem shwo. "Si me wud janmog lekti yo, me bu wud lai ahir fo kupi okula, bu ver?"

Osobe samula-klef

Jon hev nove auto, bat it es in garaja por repara, also ta loni-pren molya-ney auto undey pa aksham. Fa-reveli ke ye shao bensin in tanka, also ta raki a bensin-stasion e fulisi it. Bat afte se auto-ney motor bu starti.

Ta dumi ke shayad koysa es los inen bataria, also ta tiri un syao samula-klef aus posh e darbi bataria bay it. Motor tuy starti.

Poy Jon vidi ke un fara bu gun.

"Dar toshi koysa es los," ta dumi. Ta darbi fara bay samula-klef pa flanka, e it tuy en-lumi.

Garajayuan zai kan se olo, poy lopi-lai a Jon, shwo:

"Si yu wud yao vendi sey auto, me bu wud yao kupi it, bat me wud joi gro si yu vendi sey samula-klef."

Fenkas

Matematika-talimer talimi olo om fenkas a swa-ney lerner duran ol wik, e nau ta yao reveli kwanto li pai remembi, also ta kwesti un boy:

"Si me kati un pes masu inu dwa pes, kwo me pai?"

"Dwa haf," un lerner tuy jawabi.

"Hao," talimer shwo. "E si me snova kati kada pes inu dwa?"

"Charfen," otre lerner jawabi.

"E si me kati snova?" talimer kwesti for.

"Otfen," Robert jawabi.

"Ya," talimer shwo al niki. "E si snova?"

"Shi-sit-fen, sinior," es jawaba.

"Hao," talimer shwo. "E si un ves pyu, Lisa?"

"Trishi-dwa-fen," Lisa jawabi afte dumi duran para sekunda.

"Ya, es prave. E si snova?" talimer kontinu.

"Hamburger-masu," laste lerner shwo: sembli a ta, ke oli sey kwesta fa-pumbe idyen.

Hao mursha

Jorj gun in San-Fransisko. Ta bu es gamen, e ta pinchanem chi deyfan in un syao fanguan, e koyves den akshamfan toshi.

Undey pa aksham ta desidi go a un guy fanguan, e al geti inu, ta vidi un gran grose man den kel ta bu he vidi duran mucho yar. Toy man zai sidi sole pa tabla. Jorj dumi idyen, en-remembi nam de man, go-lai e ta, shwo:

"Swasti, sinior Grey. Komo yur bisnes sta?"

"Oo, it ga bu sta hao," grose man shwo.

Jorj kan guy fan e vino on ta-ney tabla, fa-astoni.

"Sertem bu sembli ke yur bisnes sta buhao," ta shwo.

"Wel," sinior Grey jawabi tristem, "me fobi ke yu galti. Kelke yar bak me gwo sta muy hao e me gwo mog permiti a swa kunpren may molya toshi fo chi deyfan ahir."

Previdishil mata

Undey sinior e madam Wilson e ley kindas begin vakasion e treba ke li lai a airaportu pa klok shi-un e charshi.

"Nu ve pai ateni airaportu bay taxi in haf-ora," sinior Wilson shwo. "Also treba ke nu oli es tayar pa klok shi-un. Treba ke nulwan bu tardi."

Pa shi minuta bifoo klok shi-un li oli haishi zai mangi kuydi om delas, oli exepte madam Wilson kel zai sidi kalmem in garden al jui surya-warmitaa.

Elay mursha e kindas fa-astoni gro por ke ela ga bu hasti, til ke taxi arivi e madam Wilson shwo:

"Wel, me jan-te ke sal eventi tak, also yeri bifoo go somni me mah-te oli kloka pa dwashi minuta avan. Also nau nu mog raki-go a airaportu kalmem, sin fobi tardi."

Kwaytaa de elektritaa

Mis Rojers talimi fisika pa un skola in Nyu-York. Duran bifoo-ney mes ela expliki a un de elay klases om suon, e desidi testi swa-ney lerner dabe vidi kwelgrad ela suksesi om explika. Ela shwo:

"Me hev brata in Los-Anjeles. Si me wud telefoni a ta, e pa same taim yu wud loki traen gata pa semshi-pet fut fon me al slu me, to ke me wud shwo, hu wud audi se pyu ranem, may brata o yu, e por kwel kausa?"

Zuy intele lerner tuy jawabi:

"Yur brata, madam Rojers, bikos elektritaa lopi pyu kway kem suon-onda."

"Muy hao," mis Rojers jawabi.

Bat poy un gela lifti handa. Mis Rojers shwo:

"Ya, Debbi?"

"Me bu konsenti," Debbi shwo. "Yur brata wud audi yu pyu ranem bikos wen hir es klok shi-un, es sol klok ot in Los-Anjeles."

En-kona

Sinior Martin zin swa-ney pinchan kahwaguan undey pa sabah e en-sidi on un sidika bli kaunta. Mucho otre jen toshi zin, bat maiste bu resti longem.

Afte shi-pet minuta un yunge man e un yunge gina lai. Bli kaunta ye sol dwa vakue sidika, un la leften sinior Wilson e otre-la desnen ta. Gina en-sidi on un la, man on otre-la, bat sinior Wilson tuy ofri shanji swa-ney plasa kun man-ney-la, dabe ta e yunge gina mog bi tuhun.

"Oo, se bu es nesese," yunge man shwo, bat sinior Wilson insisti.

Wen yunge man e yunge gina es bli mutu, yungo shwo a ela:

"Wel, sey karim sinior yao-te ke nu sidi tuhun, also ob me darfi prisenti swa? Me nami Tom. E yu?"

Doga de duzashwoer

Piter es duzashwoer. Ta gun in diverse teatra e nocha-kluba, bat ta bu fai gro-hao, e pa un mes ta bu hev nul gunsa e sta hunge.

Dan ta findi un doga pa gata e kunpren ta a fanguan. Li en-sidi pa tabla, e sembli ke doga hi ordi fan e toki om it, also fanguan-poseser, oli garson e gasta fa-astoni gro.

Guan-poseser dumi ke mucho jen wud lai a lu-ney fanguan fo audi toki-she doga, si ta perteni e lu, also lu ofri ke lu kupi ta. Pa fin duzashwoer konsenti vendi doga pur gao prais.

Afte ke guan-poseser pagi, doga sembli shwo a duzashwoer:

"Wel, yu he vendi me, bu ver?"

"Ver," duzashwoer jawabi.

"Dan me refusi shwo fo sempre."

Leker to musiker

Eddi gro-pri musika al bi skola-boy, bat wen ta go a universitet, ta desidi studi medisina inplas musika.

Afte pasi examen e bikam leker, ta gun in un hospital duran kelke taim. Dan ta reveli ke mucho pasienta sta pyu felise e morbi meno, si priate musika gei baji a li.

Wen Eddi en-hev prope ofis e begin swa-ney praktika, ta desidi manteni hao muda de pasientas bay ke pleier baji jamile musika fo li in weitishamba.

Bat sun afte ke oni instali pleier, mednana she Eddi audi ke un gina shakwi al sidi in jenful weitishamba pa un sabah:

"Walaa, nu oli zai sidi hir al weiti ke leker kan nu, e ta zai baji violina in ofis inplas gun!"

Honeste distribusa

Sinior Marsh es senator in guverna. Undey ta dukti-raki auto a un urba fo fai muhim bashan e stopi bli un syao fanguan fo pi idyen kahwa.

Al vidi ke in fanguan ye prival freshe pankin, ta pregi ke gin-garson bringi un-la a ta. Poy ta pregi om idyen nayu e jem, e ela bringi muy syao porsion de nayu e muy syao glaska de jem.

"Me wud yao idyen pyu jem, plis," sinior Marsh shwo.

"Skusi," ela jawabi, "nu dai sol un porsion de nayu e sol un glaska de jem kun kada pankin."

Sinior Marsh fa-vexi.

"Ob yu jan hu me es, yunge mis?" ta shwo. "Me es stata-ney senator."

"E ob yu jan hu me es?" gela kwesti.

Sinior Marsh fa-astoni, shwo: "Non."

"Wel," ela jawabi, "me es jen kel distribu glaska de jem."

Dansi-talimer

Sinior Luis es dansi-talimer. Ta es prival jen e ta sempre hev mucho lerner kel lai lerni kada wik.

Un yar ta shanji habita a nove urba, e sun ta talimi yo mucho lerner in dansi-skola dar. Bat poy ta desidi shanji habita snova, a un gran urba wo ta wud pai pyu gunsa.

Un yunge gina kel regularem visiti ta-ney leson, ela en-jan om ke ta sal kwiti, shwo a ta:

"Talimer kel ve replasi yu, ta bu ve bi sam hao kom yu."

Sinior Luis joi al audi se, bat shwo:

"Oo, non! Me es serte ke ta ve bi sam hao kom me, o iven pyu hao."

Yungina shwo:

"Non. Pet talimer he lai e kwiti duran ke me es hir, e kadawan es meno hao kem bifoo-ney-la."

Buhao musafer

Sit jen safari in un trenshamba. Pet de li es kalme e hao-suluki-she, bat sit-ney-la es karke yungo kel gro-disturbi oli otre musafer.

Pa fin sey yungo chu tren pa un stasion al porti swa-ney dwa grave bao. Nul musafer helpi ta, bat un-la weiti til ke karke yungo es muy dalem, poy ofni winda e krai:

"Yu he lyu koysa in trenshamba!"

Poy ta klosi winda snova.

Yungo turni e hasti bak kun swa-ney dwa bao. Ta sta gro-fatige al lopi-lai, yedoh krai tra winda:

"Kwo me he lyu?"

Afte ke tren en-muvi, ti he krai na musafer ofni winda, shwo:

"Muy buhao impresa!"

Kama-tayaring

Jo hev vakasion, also ta desidi go a mar-sahil fo kelke dey.

Ta zin tren pa un sabah, e afte un ora ta es in un syao urba bli mar. Pa kelke minuta afte ke ta chu stasion, ta vidi un syao hotel e zin it.

Ta kwesti hosta om kwanto kosti tu pasi un nocha dar.

"Shi-pet dolar," hosta jawabi.

"Es pyu kem me mog permiti a swa pagi," Jo shwo tristem.

"Hao," hosta jawabi. "Si yu tayari swa-ney kama pa selfa, yu mog pai shamba pur shi dolar."

Jo joi gro bikos pa dom ta sempre tayari swa-ney kama pa selfa.

"Gro-hao," ta shwo. "Me konsenti."

Hosta go a un shamba baken, ofni lemar, pren kelke kosa aus e lai bak a Jo.

"Walaa," ta shwo, e dai a ta den hamra e kelke naga.

Examen

Gin-talimer zai fai mucho kwesta a un studenta, bat studenta bu mog jawabi nul de li. Dan talimer desidi fai kelke muy fasile kwesta, dabe ta suksesi fai kelke prave jawaba.

"Kwo es Banker-Hil (Bunker Hill)?" ela kwesti.

Studenta mediti idyen, shwo:

"Airaportu ku?"

"Non, es batala," talimer shwo.

Ela zai en-iri, bat trai bu diki se. Poy ta kwesti:

"Hu bin un-ney presidenta de USA?"

Studenta dumi longtaim, bat bu shwo nixa. Dan talimer iri gro, krai:

"Jorj Woshington!"

Studenta en-stan e en-pedi versu swa-ney plasa.

"Lai bak!" talimer shwo. "Me bu he lasi yu go."

"Oo, skusi," studenta shwo, "Me dumi-te ke yu voki sekwe studenta."